Detta är talet som Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist höll vid Svenska Finlandsfrivilligas Minnesförenings 75-årsjubileum på Karlbergs slott den 14 mars 2015.
Anförande vid Svenska Finlandsfrivilligas Minnesförenings 75-årsjubileum
Försvarsminister Peter Hultqvist
14 mars 2015
Vänner,
Tack för inbjudan att få tala här idag. För mig vars mor kom till Sverige som krigsbarn under andra världskriget så finns en speciell känsla i mitt hjärta en dag som denna. Det är en känsla av ödmjukhet och vördnad över den svenska offerviljan och delaktigheten i denna kamp.
Från svensk sida deltog 8000 frivilliga i vinterkriget och 1700 i fortsättningskriget. Sympatin för broderfolket var, och är, mycket stor. Priset för friheten var högt. Upplevelser och minnen av kriget lever kvar och krigskyrkogårdana med de vita korsen är tysta minnen och påminnelser om den kamp för frihet som frivilliga svenskar axlande tillsammans med det finska folket.
”Finlands sak är vår”. Den svenska insatsen för Finlands sak handlade om frivilliga svenska soldater, hjälpsändningarna, vapenleveranserna och mottagandet av krigsbarnen. Men där ska också nämnas insatserna ibland annat av Svenska Arbetskåren, där frivilliga civila arbetare deltog i byggandet av Salpalinjen. Svenska kvinnor som stickade strumpor och barn som samlade kottar, handlare som skänkte en tiondel av dagskassan till förmån för den finska kampen. Transporterna av mestdels krigsmateriel i Kvarkentrafiken. Evakueringen av Karelen med hjälp av Bataljon Sederholm. Jordbrukshjälpen, där drygt 2200 frivilliga svenska jordbruksarbetare deltog i vår- och höstarbetet vid finska jordbruk.
Frihetkan aldrig tas för givet. Det är varje generations ansvar att slå vakt om den.
Under flera år som riksdagsledamot har jag bland annat i riksdagens kammare pekat på den oroande utvecklingen i Ryssland. De globala trenderna pekar mot en osäkerhet kring hur det internationella systemet utvecklas framöver är stor. Den ryska aggressionen mot Ukraina och den illegala annekteringen av Krim är den största utmaningen mot den europeiska säkerhetsordningen sedan den etablerades för ett kvarts sekel sedan. Vi kan aldrig acceptera att militär aggression ändrar nationella gränser. Rysslands agerande är ett brott mot folkrätten! Nationer, oavsett storlek, har rätt till frihet!
Det svensk-finska samarbetet som blivit allt viktigare mot bakgrund av det nuvarande omvärldsläget. Sedan 2009 har Finland och Sverige på olika sätt studerat möjligheterna att utveckla det bilaterala försvarssamarbetet. Det fördjupade finsk-svenska försvarssamarbetet är högt prioriterat Sverige. Samarbetet stärker den nationella förmågan i respektive land och skapar ökad säkerhet i närområdet. Sedan 2009 har även en mindre grupp även studerat hur man skulle kunna utnyttja försvarsmakternas gemensamt i en bredd av olika scenarier. Diskussionerna har varit förankrade på högsta politiska nivå i bägge länderna. Detta arbete syftar till att utreda behoven och möjligheterna för ett operativt bilateralt försvarssamarbete, utbyte av information om våra länders förmågor och bedömning av interoperabiliteten mellan försvarsmakterna.
Avsikten är att det bilaterala samarbetet även ska omfatta operativ planering och förberedelser för gamensamt agerande i olika scenarier. Sådan planering och sådana förberedelser ska vara ett komplement till, men skilda från, respektive lands nationella planering.
Försvarsmakten gavs i uppdrag att undersöka möjligheterna till ett samarbete på kort sikt (2014-2015) och lång sikt (2016-). Analysen fokuserades fräst på det långtgående perspektivet och på samarbete inom områden där det fanns möjligheter för ömsesidigt öka den operativa effekten. Samtliga områden där det fanns möjligheter för att etablera samarbeten studerades och det röde sig om allt ifrån marinen, flygvapenet, och armén till logistik och upphandling.
Det är viktigt att behålla kraften i det initiativ vi tagit. Den gemensamma slutrapporten från Försvarsmakterna lämnades in till Försvarsdepartementen den 31 januari. Vi analyserar för närvarande de förslag som försvarmakternas presenterat. Vi noterar att vissa förslag går att implementera på kortare sikt medan andra förslag är mer långtgående. Vi prioriterar nu mellan förslagen och avser påbörja implementeringen där det är möjligt och lämpligt. Det finsk-svenska försvarssamarbetet kan även på sikt stimulera och bidra till att stärka det nordiska försvarssamarbetet.
Vi samarbetar även med de övriga nordiska länderna i Nordefco, där Sverige är ordförandeland under 2015. Nordiskt försvarssamarbete har ett tydligt operativte mervärde vilket framgår i Försvarmakternas återrapportering. I årsredovisningen för 2014 framgår att antalet nordiska aktiviteter ökade till 158 stycken under förra året (188 om vi inkluderar CBT). Detta visar på att etablerade samarbeten fortlöper väl och att nya aktiviteter tillkommer, vi har en god kontinuitet i det nordiska försvarssamarbetet.
De svenska prioriteringarna under ordförandeåret i Nordefco 2015 finns inom fyra områden:
Policy – stärka det nordiska samarbetet genom ett ökat informationsutbyte, samt att fördjupa samarbetet med de baltiska staterna.
Förmågeutveckling – utveckla samarbetet mellan de nordiska länderna genom att bland annat stärka luft- och sjöövervakningen
Materiel – kartlägga gemensamma system och lagstiftning rörande inköp av materiel, samt utveckla riktlinjer
Internationella insatser – etablera ett gemensamt tillvägagångsätt på politisk och militär nivå för att underlägga samnordiska bidrag.
Den 10-11 mars i år genomförde vi ett möte mellan de nordiska försvarsministrarna. Mötet genomfördes under två dagar med besök hos Armens Jägarbataljon i Arvidsjaur och Flygflottilj F21 i Luleå. Diskussionerna berörde den säkerhetspolitiska utvecklingen, oron över ryskt agerande och dess påverkan på vårt närområde samt ökat samarbete kring träning och övning med fokus på flygverksamhet.
Vi diskuterade även behovet av ökat samarbete kring informationsutbyte och effektivare luftövervakning. Under mötet skrev de nordiska länderna och under ett reviderat industriavtal som ska säkerställa försörjningstrygghet vid allvarliga nödlägen och kriser, vilket var en viktig milstolpe i det nordiska samarbetet Det ursprungliga avtalet är från 2001 och innehåller förenklingar för hur industrisamverkan och handel med krigsmateriel mellan länderna kan genomföras.
Det nordiska försvarssamarbetet är prioriterat för Sverige. Samarbetet syftar till att stärka den egna försvarsförmågan och bidra till den gemensamma säkerheten.
Tack för att ni har lyssnat.
Källa: